Rätt till inkomstrelaterad dagpenning
Inkomstrelaterad dagpenning tryggar försörjningen om arbetslöshet eller permittering inträffar. För att dagpenning ska kunna betalas ut måste den arbetssökande uppfylla vissa villkor, såsom att medlemsvillkoret och arbetsvillkoret är uppfyllda innan arbetslösheten börjar. På den här sidan hittar du information om när rätten till inkomstrelaterad dagpenning uppstår.
Villkor för inkomstrelaterad dagpenning
Rätten till inkomstrelaterad dagpenning förutsätter bland annat att du
- har anmält dig som arbetslös arbetssökande hos arbetskraftsmyndigheten och söker heltidsarbete. Anmäl dig senast den första arbetslöshets- eller permitteringsdagen, eftersom arbetssökningen inte kan träda i kraft retroaktivt
- är 18–64 år gammal (eller 18–67 år om det gäller permittering eller en situation som kan jämställas med permittering)
- uppfyller medlemskapsvillkoret
- uppfyller arbetsvillkoret under din medlemstid
Om medlemskapsvillkoret och arbetsvillkoret inte uppfylls, ta reda på hos FPA om du kan ha rätt till grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd.
Vad menar medlemskapsvillkoret?
Med medlemskapsvillkoret avses att du måste ha varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst 12 månader innan du kan ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning.
I medlemstiden kan även medlemskap i en annan arbetslöshetskassa räknas med, om du har anslutit dig som medlem i vår kassa inom en månad från att medlemskapet i den tidigare kassan upphörde. Dessutom ska medlemsavgifterna till den tidigare kassan vara betalda fram till medlemskapets slut. Mer information om medlemskap i vår kassa finns under avsnittet Medlemskap.
Exempel på hur medlemskapsvillkoret uppfylls
Irma har anslutit sig som medlem i arbetslöshetskassan Ote den 1.4.2026. Hennes medlemskapsvillkor på 12 månader uppfylls den 31.3.2027, och med avseende på medlemskapsvillkoret kan hon därför ha rätt till dagpenning tidigast från och med den 1.4.2027.
Vad menar arbetsvillkoret?
Med arbetsvillkoret avses att du måste ha arbetat tillräckligt länge och haft tillräckligt hög lön för att kunna ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning.
Arbetsvillkorets längd är 12 kalendermånader och ska intjänas inom en granskningsperiod på 28 månader. Arbetsvillkoret behöver inte ackumuleras genom sammanhängande arbete, utan kan ackumuleras i delar.
Arbetsvillkoret ackumuleras utifrån den lön som betalas för arbetet (från och med 2.9.2024). För att lönen ska kunna räknas med i arbetsvillkoret måste den ha tjänats i anställning och uppgå till minst kollektivavtalad nivå, eller om inget kollektivavtal finns, minst 1463 euro per månad år 2026 (1430,00 €/månad år 2025).
Hur ackumuleras arbetsvillkoret?
Arbetsvillkoret ackumuleras vanligtvis utifrån löneutbetalningsdagen, det vill säga till exempel lönen som betalas den 31.1.2026 räknas för arbetsvillkoret i januari. I tabellen nedan kan du se hur arbetsvillkoret ackumuleras.
| Utbetald lön / kalendermånad | Ackumulerat arbetsvillkor |
|---|---|
| minst 930€ | 1 månad |
| mindre än 930€, men minst 465€ | en halv månad |
| mindre än 465€ | arbetsvillkoret intjänas inte |
Till arbetsvillkorslönen räknas den så kallade etablerade inkomsten från anställning eller tjänst, såsom månadslön, olika tillägg (till exempel kvälls-, lördags- och personliga tillägg), skattepliktiga naturaförmåner eller personalförmåner samt skattepliktiga kostnadsersättningar. Semesterersättningar och liknande ersättningar räknas däremot inte med i arbetsvillkorslönen. Inkomster från företagsverksamhet, inklusive uppdragsanställning, ackumulerar inte arbetsvillkor i en löntagarkassa.
Arbetsvillkoret kan ackumuleras genom hela och halva månader. Två halva arbetsvillkorsmånader utgör en hel arbetsvillkorsmånad. De halva månaderna behöver inte vara sammanhängande.
Fram till den 1.9.2024 ackumulerades arbetsvillkoret utifrån antal arbetade timmar per kalendervecka. Om arbetsvillkorsveckor före den 2.9.2024 ska räknas om till arbetsvillkorsmånader, görs det så att 1–2 veckor utgör en halv månad och 3–4 veckor en hel månad.
Exempel på intjäning av arbetsvillkoret i hela och halva månader
Iida har blivit medlem i kassan den 1.6.2025 när hon började sommararbeta på deltid. Efter sommaren övergår hon till heltidsarbete för perioden 1.8.2025–30.6.2026.
För sommarjobbet får Iida lön på 765 € den 30.6.2025 och 900 € den 31.7.2025. Från och med 1.8.2025 får hon 3500 € per månad från heltidsjobbet.
Iidas 12 kalendermånaders arbetsvillkor ackumuleras på följande sätt:
- halv månad för juni 2025
- halv månad för juli 2025
- hel månad för perioden 1.8.2025–30.6.2026 (totalt 11 månader)
Iida ansöker om inkomstrelaterad dagpenning från och med 1.7.2026. Hennes arbetsvillkor är uppfyllt, eftersom sommarjobbet ger en hel månad och heltidsarbetet totalt 11 månader.
Undantag för ackumulering av arbetsvillkor
Nedan listas situationer där arbetsvillkoret ackumuleras på ett sätt som avviker från det som anges ovan.
Ett arbetsvillkor på 26 kalenderveckor
Arbetsvillkorets längd var fram till den 1 september 2024 26 kalenderveckor.
Vid den tidpunkten ackumulerades arbetsvillkoret inte heller utifrån den lön som betalades för arbetet, utan utifrån antalet arbetade timmar under kalenderveckan.
Arbetsvillkoret ackumulerades med en kalendervecka om du under kalenderveckan hade utfört försäkringspliktigt lönearbete
- minst 18 timmar, eller
- minst 8 timmar, om det gällde undervisningsarbete.
Den lön som betalades för arbetet skulle dessutom vara i enlighet med kollektivavtalet, eller – om något kollektivavtal inte fanns – uppgå till minst 1 399,00 euro per månad (år 2024).
Arbetsvillkoret på 26 veckor tillämpas fortfarande, om ingen tid från och med den 2 september 2024 beaktas i den sökandes arbetsvillkor.
Lönesubventionerat arbete
Lönesubventionerat arbete från och med den 2 september 2024
Lönesubventionerat arbete som påbörjats efter den 2 september 2024 kan endast beaktas i arbetsvillkoret om lönebidraget har beviljats till en person som
- har nedsatt arbetsförmåga, eller
- har fyllt 60 år och har varit arbetslös minst 12 månader under de 14 månader som omedelbart föregick beviljandet av lönebidraget.
Under de första 10 månaderna ackumulerar dock det lönesubventionerade arbetet ännu inte arbetsvillkoret.
Lönesubventionerat arbete fram till den 1 september 2024
I ett lönesubventionerat arbete som senast påbörjats den 1 september 2024 ackumuleras arbetsvillkoret i regel med 75 procent av arbetstiden.
I den mån det lönesubventionerade arbetet inte kan räknas till arbetsvillkoret, betraktas det som tid som förlänger den 28-månadersperiod som används för att pröva arbetsvillkoret.
Avvikande från vad som anges ovan, om det lönesubventionerade arbetet ordnas på grundval av sysselsättningsskyldighet för äldre, räknas alla kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret under den aktuella anställningstiden.
Sysselsättningsskyldighet och skyldighetstjänst
Med lagändringen upphör sysselsättningsskyldigheten om skyldigheten påbörjas den 2 september 2024 eller senare. Om skyldigheten däremot har uppkommit senast den 1 september 2024, kan den sysselsättningsskyldigheten eller -tjänsten påbörjas även efter detta datum. Sysselsättningsskyldigheten och skyldighetstjänsten räknas fullt ut till arbetsvillkoret, och arbetsvillkorets längd är då 6 arbetsvillkorsmånader.
Om man anställs i ett annat jobb efter sysselsättningsskyldighet eller skyldighetstjänst är längden på arbetstidsvillkoret 12 månader.
Partiell pension, partiell vårdledighet, alterneringsledighet
Om du har varit på partiell vårdledighet och ditt arbetsvillkor inte har uppfyllts helt under tiden efter pertiell vårdledighetens slut, beräknas lönen som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen i regel utifrån löner före partiell vårdledighetens början.
Ovanstående gäller även om du har varit på deltidspension, alterneringsledighet eller om du har fått deltidskompensation.
Dagpenningens grundlön beräknas för den tid då arbetsvillkoret har uppfyllts under medlemskapet i arbetslöshetskassan. Grundlön kan fastställas från tiden före deltids- eller annan motsvarande situation endast om personen har varit medlem i kassan och uppfyllt arbetsvillkoret vid tidpunkten då situationen började.
Om medlemskapet i kassan först har påbörjats under deltids- eller annan motsvarande situation och arbetsvillkoret har uppfyllts under denna arbetsperiod, bestäms grundlönen utifrån den lön som erhållits under denna tid.
Arbete i familjeföretag utan ägarandel
En person som arbetar i ett familjeföretag som ägs av familjen, men som inte själv äger företaget, betraktas inom arbetslöshetsförsäkringen som en löntagare.
Arbete av en entreprenörs familjemedlem i familjeföretaget ackumulerar arbetsvillkoret i princip under samma villkor som för andra löntagare.
Från och med den 2 september 2024 är arbetsvillkoret och medlemskravet för personer som arbetar i familjeföretag 12 månader.
Före den 1 september 2024 var arbetsvillkorets längd 52 veckor. Arbetsvillkorets längd förblir 52 veckor så länge minst en vecka som ackumulerats i familjeföretaget före den 2 september 2024 beaktas i arbetsvillkoret.
Kalenderveckor som uppfyller arbetsvillkoret och har ackumulerats i familjeföretag kan inte omvandlas till arbetsvillkorsmånader enligt den nya lagen. Arbetsvillkoret i familjeföretag fortsätter att ackumuleras utifrån arbetade timmar, och för att arbetsvillkoret ska ackumuleras krävs minst 18 timmars arbete per vecka.
Kan 28-månaders granskningperioden förlängas?
Arbetsvillkoret måste uppfyllas inom en 28-månadersperiod, och denna period kan förlängas med ett godtagbart skäl i högst 7 år.
Godtagbara skäl för att förlänga granskningsperioden inkluderar bland annat:
- Heltidsstudier
- Period med sjukdagpenning eller deltidssjukdagpenning
- Föräldraledighet och vård av barn upp till 3 år
- Värnplikt och civilplikt
Ett godtagbart skäl förlänger granskningsperioden under dess varaktighet. Till exempel förlänger en 5 månader lång föräldraledighet granskningsperioden till 33 månader.
Arbete under vilket du har fått deltidssjukdagpenning eller har fått reducerad sjuklön, beaktas inte till arbetsvillkoret. Arbete under sådana situationer kan dock tas med som period som förlänger granskningsperioden, i högst 7 år.
Kan jag förlora det ackumulerade arbetsvillkoret?
Du kan förlora det ackumulerade arbetsvillkoret om
- du är frånvarande från arbetsmarknaden i mer än 6 månader utan godtagbart skäl. Godtagbara skäl inkluderar inte exempelvis: självständig jobbsökning utan att ha anmält dig som arbetslös hos arbetsförmedlingen, uppehåll utomlands utan arbete eller studier, obetald tjänstledighet eller annan ledighet där du under ledigheten inte arbetar i arbete som ackumulerar arbetsvillkor, studerar på heltid eller har en motsvarande situation
- du arbetar som heltidsföretagare i mer än 18 månader
- du byter arbetslöshetskassa och det uppstår ett avbrott på över en månad mellan det gamla och det nya kassamedlemskapet, under vilket du inte varit medlem i någon av kassorna
I dessa situationer kan vi betala inkomstrelaterad dagpenning först när du har uppfyllt arbetsvillkoret helt på nytt, till exempel efter att avbrottet på arbetsmarknaden har upphört.
Uppfyllande av arbetsvillkoret på nytt
Arbetsvillkoret prövas alltid när du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning. Du kan även ackumulera ett nytt arbetsvillkor om du ansöker om jämkad dagpenning för deltids- eller tillfälligt arbete.
Arbetsvillkoret uppfylls på nytt när du har ackumulerat ett nytt arbetsvillkor under 12 kalender månader efter att det föregående arbetsvillkoret har uppfyllts. När arbetsvillkoret uppfylls på nytt, görs en ny prövning av din dagpenning, den maximala utbetalningstiden (300/400/500 dagar) nollställs och en självrisktid fastställs. Samtidigt omfattas du av graderingen av dagpenningsnivån.
Om arbetsvillkoret uppfylls under självständiga studier eller arbetskraftsutbildning, börjar den maximala tiden räknas först när utbildningen är avslutad. Eftersom den maximala tiden inte kan förnyas under pågående utbildning, är det viktigt att kontrollera före utbildningens början hur länge den maximala dagpenningsperioden räcker. Efter att den maximala tiden har uppnåtts kan du ansöka om arbetsmarknadsstöd från FPA.
När arbetsvillkoret uppfylls på nytt, görs en ny prövning av din dagpenning, den maximala utbetalningstiden (300/400/500 dagar) nollställs och en självrisktid fastställs. Samtidigt omfattas du av graderingen av dagpenningsnivån.
Begränsningar för inkomstrelaterad dagpenning
Även om ditt medlemskap och arbetsvillkor är uppfyllda, har du inte alltid rätt till inkomstrelaterad dagpenning. Rätten till inkomstrelaterad dagpenning kan alltid prövas först på basis av ansökan, bilagor och utlåtande från arbetsförmedlingen. Nedan listas olika situationer där rätt till inkomstrelaterad dagpenning inte uppstår.
Begränsningar av den inkomstrelaterade dagpenningen
Även om de ovan nämnda villkoren för dagpenning är uppfyllda, har du inte rätt till inkomstrelaterad dagpenning om du:
- är heltidsstuderande
- är heltidsföretagare eller arbetar heltid i eget arbete (t.ex. anhörigvårdare)
- har obetald tjänstledighet
- får uppsägningslön eller motsvarande ersättning, eller annan ekonomisk förmån kopplad till anställningens upphörande från arbetsgivaren
- får semesterersättning som periodiseras efter mer än två veckors heltidsarbete; periodiserad tid ger ingen rätt till inkomstrelaterad dagpenning
- genomför värnplikt eller civiltjänst
- avtjänar fängelsestraff
- är inneliggande på sjukhus eller annan motsvarande institution
- får ersättning som hindrar dagpenning
- är i en heltidsanställning
Om du är i heltidsanställning, har fått maximalt antal dagar (300 dagar) sjukdagpenning från FPA, fortfarande är arbetsförmögen men arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete som motsvarar din arbetsförmåga, kan du under vissa villkor ha rätt till inkomstrelaterad dagpenning trots anställningen. Läs mer om detta.
Hur andra sociala förmåner påverkar den inkomstrelaterade dagpenningen?
Vissa sociala förmåner hindrar utbetalning av den inkomstrelaterade dagpenningen, vissa minskar dagpenningen, och vissa har ingen påverkan på dagpenningen.
Sociala förmåner som hindrar dagpenning
Följande förmåner hindrar utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning:
- Graviditetspenning och särskild graviditetspenning
- Föräldrapenning
- Specialvårdspenning
- Sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning
- Full sjukpension (inklusive tidsbegränsat rehabiliteringsstöd)
- Rehabiliteringspenning
- Ålderspension
- Arbetslivspension
Listan är inte fullständig.
Sociala förmåner som minskar dagpenningen
Följande förmåner minskar det inkomstrelaterade dagpenningbeloppet fullt ut
- Hemvårdsstöd. Förmånen minskas vanligtvis även från dagpenningen som betalas till maken/makan, utom om maken/makan är arbetslös och vårdar barnet hemma utan att ha rätt till arbetslöshetsförmån på grund av barnets vård, eller om maken/makan får graviditetspenning, särskild graviditetspenning eller föräldrapenning utöver barnomsorgsstödet.
- partiell sjukpension och partiell rehabiliteringspenning
- flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning
- arbetsförmågsförmån från en annan stat
Listan är inte fullständig.
Sociala förmåner som inte påverkar den inkomstrelaterade dagpenningen
Följande förmåner påverkar inte den inkomstrelaterade dagpenningen
- Barnbidrag
- Kommuntillägg till hemvårdsstöd
- Allmänt bostadsbidrag och bostadsbidrag för pensionstagare
- Handikappbidrag
- Partiell förtida ålderspension
- Vårdbidrag för pensionstagare
- Omställningspenning
- Frivillig pension som personen själv tecknat
Listan är inte fullständig.
Vad menar periodisering av semesterersättning?
Semesterersättning är ersättning för outtagna semesterdagar när semester inte har tagits ut under anställningstiden. Samma sak kallas även för fritidsperiodsersättning. Hanteringen är densamma som för semesterersättning när det gäller dagpenningen. Däremot är semesterpenning något annat och periodiseras inte.
Om du får semesterersättning för heltidsarbete som varat mer än två veckor, periodiseras ersättningen. Det innebär att utbetalning av den inkomstrelaterade dagpenningen kan börja först efter periodiseringstiden. Semesterersättning periodiseras också om den har betalats ut under anställningen tillsammans med varje lön.
Observera att en karenstid fortfarande kan tillämpas efter periodiseringsperioden. Karenstiden och periodiseringsperioden för semesterersättningen kan inte löpa samtidigt.
Semesterersättning för deltidsarbete eller heltidsarbete som varat högst två veckor periodiseras inte. Den tas däremot med i den jämkade dagpenningen på samma sätt som lön från deltidsarbete.
Hur periodiseringstiden beräknas?
Periodiseringsperioden beräknas genom att dividera semesterersättningen med den beräknade dagslönen. Resultatet blir antalet dagar som periodiseras. Endast vardagar måndag–fredag räknas mot periodiseringsperioden (helgdagar räknas också som vardagar).
Periodiseringsperioden för semesterersättning börjar vanligtvis från och med anställningens slut.
Exempel: Så här periodiseras semesterersättning
Minna har ett heltidsarbete som varat längre än två veckor och som avslutas den 31 december 2025. Hennes beräknade dagslön är 170 €. Vid anställningens slut betalas 1 700 € i semesterersättning för outtagna semesterdagar.
Antalet periodiseringsdagar beräknas genom att dividera semesterersättningen med dagslönen:
1 700 € ÷ 170 € = 10 dagar
Semesterersättningen periodiseras alltså över tio vardagar med start den 1 januari 2026. Periodiseringsperioden är 1–14 januari 2026, och ingen inkomstrelaterad dagpenning betalas under denna tid.
Efter periodiseringsperioden kan dessutom en karenstid på sju vardagar tillämpas. I detta exempel kan utbetalning av den inkomstrelaterade dagpenningen tidigast börja den 26 januari 2026.
Självrisktid
När du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning kan en självrisktid komma att tillämpas. Självrisktiden fastställs när du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning för första gången och när du uppfyller arbetsvillkoret vid tidpunkten för ansökan. Självrisktiden motsvarar sju vardagar av arbetslöshet, under vilka dagpenning vanligtvis inte betalas. Självrisktiden ska uppfyllas inom åtta på varandra följande kalenderveckor.
Om du arbetar deltid ackumuleras självrisktiden vanligtvis långsammare än om du är helt arbetslös. I sådana fall beräknas självrisktiden utifrån de arbetade timmarna så att den motsvarar sju fulla arbetsdagar.
Jobbsökningen måste vara aktiv under den period då självrisktiden tillämpas. Självrisktid kan inte löpa samtidigt som karens eller periodisering av semesterersättning. Den kan heller inte tillämpas under perioder då rätten till jämkad dagpenning har nekats på grund av överskriden arbetstid.
Exempel på självrisktid när sökanden är helt arbetslös
Annikas anställning upphör den 31 december 2025, och hon ansöker om inkomstrelaterad dagpenning från och med 1 januari 2026. Hennes arbetslöshetsanmälan är giltig från och med 1 januari 2026. Annika har tagit ut all sin intjänade semester under anställningen, så hon får ingen semesterersättning.
Annikas arbetsvillkor uppfylls den 31 december 2025, och därför tillämpas en självrisktid för henne från 1 januari till 11 januari 2026. Hon får inkomstrelaterad dagpenning från och med 12 januari 2026.
Exempel på självrisktid när sökanden har fått en karens och semesterersättning
Eemeli har sagt upp sig från sitt arbete, vilket har lett till att arbetsförmedlingen har lagt en karens för honom under perioden 1 december 2025 – 11 januari 2026. Dessutom har Eemeli fått semesterersättning för outtagna semesterdagar, och denna periodiseras från 1 december 2025 till 31 januari 2026.
Eemeli uppfyller arbetsvillkoret den 30 november 2025, men hans självrisktid kan först börja gälla från 1 februari 2026, när både karensen och periodiseringsperioden för semesterersättningen har avslutats. Eemelis självrisktid gäller 1–10 februari 2026, och han kan få inkomstrelaterad dagpenning från och med 12 februari 2026.
Exempel på självrisktid när sökanden arbetar deltid
Sabina arbetar deltid 8 timmar per dag måndag–onsdag, totalt 24 timmar per vecka. Hennes arbetsvillkor uppfylls den 30 november 2025, och självrisktiden börjar gälla från 1 december 2025.
Enligt det kollektivavtal som gäller för hennes bransch är den fulla arbetstiden 40 timmar per vecka, alltså 8 timmar per dag (40 h ÷ 5 d = 8 h). Självrisktiden motsvarar sju fulla arbetsdagar, vilket totalt blir 7 × 8 h = 56 h.
Varje vecka kan självrisktiden ackumuleras med: 40 h – 24 h = 16 h.
Självrisktiden ackumuleras därför under perioden 1–14 februari 2026 med totalt 2 × 16 h = 32 h.
De återstående 8 timmarna ackumuleras dag för dag från och med 15 februari 2026. Måndag–onsdag arbetar Sabina full tid, så ingen självrisktid tillkommer dessa dagar. Torsdag är hon helt arbetslös, vilket ger 8 timmar självrisktid.
Nu är hela självrisktiden på 40 timmar uppfylld under perioden 1–18 februari 2026. Sabina kan därför få inkomstrelaterad dagpenning från och med 19 februari 2026.
När sätts självrisktiden på nytt?
En ny självrisktid fastställs alltid när du uppfyller arbetsvillkoret på nytt. Om du till exempel kontinuerligt ansöker om jämkad dagpenning för deltidsarbete, följer vi arbetsvillkorets ackumulering vid varje ansökan. När arbetsvillkoret på 12 månader uppfylls igen, beräknar vi dagpenningsbeloppet på nytt, nollställer maximala utbetalningstiden och fastställer en ny självrisktid.
Karens som arbetskraftsmyndigheten bestämmer är inte samma sak som självrisktid som fastställs av arbetslöshetskassan
Karens
Den karens som arbetskraftsmyndigheten bestämmer är något annat än den självrisktid som arbetslöshetskassan fastställer. Karens är en ersättningsfri tidsperiod under vilken dagpenning normalt inte betalas ut.
Arbetskraftsmyndigheten kan tilldela karens till exempel om du säger upp dig själv från arbetet, tackar nej till ett arbete eller en tjänst, eller om du försummar din medverkan i serviceprocessen.
Karensens längd kan vara 7, 14 eller 45 dagar. Från och med 1 mars 2026 träder en lagändring i kraft som ändrar karenser kopplade till jobbsökande och arbetsmarknadstjänster (t.ex. att du inte infinner dig till ett avtalat möte med arbetskraftsmyndigheten eller inte söker arbete på överenskommet sätt).
| Påföljd till och med den 28 februari 2026 | Påföljd från och med den 1 mars 2026 |
|---|---|
| 1:a gången under ett år: påminnelse | 1:a gången under ett år: 7 dagars karenstid |
| 2:a kerta vuoden aikana: 7 päivän karenssi | 2:a gången under ett år: skyldigheten att vara i arbete (rätten återställs efter 6 veckors arbete eller arbetskraftstjänst) |
| 3:e gången under ett år: 14 dagars karenstid | |
| 4:e gången under ett år: skyldigheten att vara i arbete (rätten återställs efter 12 veckors arbete eller arbetskraftstjänst) |
Om du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning efter att karensen har avslutats, skicka den första ansökan när det har gått två hela kalenderveckor (mån–sön) sedan karensens slut. Ange i ansökan vad du har gjort under karensperioden. Om du har arbetat, bifoga ett intyg över ditt arbete under karensen (anställningsavtal och veckoredovisning av arbetade timmar om lönen har betalats baserat på utförda timmar).
Om du är oense med den karens som har fastställts för dig, kan du ändå skicka en ansökan om inkomstrelaterad dagpenning för karensperioden till oss. Vi kommer då att fatta ett avslag på dagpenningen med grund i det karensutlåtande som lämnats till kassan, och du har rätt att överklaga detta beslut. Mer information om hur du överklagar ett beslut finns under avsnittet Besvär över beslut och återkrav.
Hur länge betalas inkomstrelaterad dagpenning?
Den maximala utbetalningstiden för inkomstrelaterad dagpenning beror på hur lång din arbetshistorik är och hur gammal du är när arbetslösheten börjar.
Inkomstrelaterad dagpenning kan betalas ut:
- i 300 dagar om arbetshistoriken är högst 3 år
- i 400 dagar om arbetshistoriken är mer än 3 år
- i 500 dagar om du uppfyller arbetsvillkoret efter att du fyllt 58 år och har minst 5 års arbetshistorik under de senaste 20 åren
- Äldre arbetssökande kan ha rätt till tilläggsdagar med inkomstrelaterad dagpenning om den maximala perioden är uppnådd. Du kan läsa mer om extra dagar under avsnittet Jag närmar mig pensionsåldern.
När tre års arbetshistorik beräknas inkluderas allt lönearbete som du har utfört efter att du fyllt 17 år.
När fem års arbetshistorik beräknas måste både åldern 58 år och minst fem års arbetshistorik vara uppnådd innan arbetsvillkoret uppfylls. I arbetshistoriken räknas allt arbete som har gett dig pensionsrätt som anställd eller företagare från och med 18 års ålder.
Hur den maximala utbetalningstiden ackumuleras?
Inkomstrelaterad dagpenning betalas ut högst för fem vardagar per vecka (mån–fre, inklusive helgdagar). Dagarna räknas mot den maximala utbetalningstiden på följande sätt:
- Om du är helt arbetslös och dagpenning betalas ut fullt ut, räknas en dag mot maximiperioden för varje dag som betalas ut. Detta gäller även om dagpenningen betalas ut på reducerad nivå, t.ex. 80 % eller 75 %.
- Om du får jämkad dagpenning, räknas dagarna proportionellt i förhållande till hur stor del av full dagpenning som betalas ut. Detta gäller även om dagpenningen samtidigt är både reducerad och jämkad.
Ackumulering av maximala utbetalningstiden för helt arbetslösa
Niko är helt arbetslös och ansöker om dagpenning för perioden 1 januari 2026 – 31 januari 2026. Han får full dagpenning för den perioden.
Under perioden finns 22 vardagar, så han får dagpenning för 22 dagar. Dessa 22 dagar räknas också mot den maximala utbetalningstiden.
Ackumulering av maximala utbetalningstiden för deltidsanställda
Kaisa arbetar deltid och ansöker om dagpenning för perioden 1 januari 2026 – 31 januari 2026. Hennes fulla dagpenning är 85,00 € per dag.
Kaisa får jämkad dagpenning på totalt 850 €. Dagarna som räknas mot den maximala utbetalningstiden beräknas då som:
850 € ÷ 85,00 € = 10 dagar
Alltså ackumuleras 10 dagar i hennes maximala utbetalningstid.
Ackumulering av maximala utbetalningstiden när både jämkad och reducerad dagpenning betalas
Ilmari ansöker om dagpenning för perioden 1 januari 2026 – 31 januari 2026. Hans fulla dagpenning är 85,00 €/dag.
Han får lön för deltidsarbete i januari på 1 000 €, vilket minskar dagpenningen enligt formeln:
1 000 € × 0,5 ÷ 21,5 ≈ 23,26 €/dag.
Ilmari omfattas dessutom redan av reducerad dagpenning på 80 %, så den reducerade fulla dagpenningen är:
85,00 € × 0,8 = 68,00 €/dag.
Den jämkade och reducerade dagpenningen för januari blir:
22 × (68,00 € − 23,26 €) = 22 × 44,74 € ≈ 984,28 €.
Dagarna som räknas mot både maximala utbetalningstiden och reduceringsräknaren beräknas som:
984,28 € ÷ 68,00 € ≈ 14 dagar.
Alltså ackumuleras 14 dagar i maximala utbetalningstiden.
Läs också
-
Praktiska exempel
Vi har samlat praktiska exempel på den här sidan – just de frågor som vi… -
Beloppet för inkomstrelaterad dagpenning
Den inkomstrelaterade dagpenningen består av grunddagpenningen och en inkomstbaserad del.